Finns det en löneutveckling efter fyllda 50?

Sitter och läser lite lönestatik och ställer mig själv frågan, finns det möjlighet till löneutveckling efter fyllda 50.
Att jag funderar över det är att när jag går igenom medellönen för respektive åldergrupp kan jag konstatera att efter fyllda 50 år stannar medellöneökning upp för Kommunals medlemmar i de yrkesgrupper där vi har många medlemmar.

Från 20 år och uppåt ökar medellönerna för varje åldergrupp ( 5 års intervaller) upp till gruppen 50-54 år. Efter det är det marginella skillnader t om att medellöneökningen för åldergrupperna efter 50 år har lägre medellöner än de som är yngre.

Min fundering blir också hur kommer vi tillrätta med att löneutveckling stannar av. Med en lönemodell som vi haft nu i många år där hur jag som individ utvecklas utför mitt arbetet borde inte medellöneutveckling stanna av.  Eller är det så att det är bara de under 50 som utvecklas i sitt arbete som gör att det märks på lönen?

Frågorna blir många när jag ser siffrorna och något som måste både analyseras vidare men självklart även diskuteras med arbetsgivarna. För i våra avtal finns tydliga skrivningar att även äldres löneutveckling ska särskilt uppmärksammas av arbetsgivaren både ur ett lönespridningsperspektiv och ett personalförsörjningsperspektiv.

En lärare får 550 kr/vecka en Kock får 0 kr för ungefärlig samma arbetsuppgift. En självklarhet enligt Skellefteå Kommun....

I går träffade vi arbetsgivaren och hade bla en förhandling om extra ersättning för medlemmar som tar hand om lärlingar på arbetsplatsen. Vi hade skickat in en förhandlingsframställan för att medlemmar som handleder lärlingar på arbetsplatsen tyckte att de skulle kunna få lite extra ersättning i lönekuvertet för arbetsuppgiften.

Svaret från arbetsgivaren var tydligt, de avvisade vår förhandlingsframställan med motivering att det ingår i jobbet att vara handledare och eventuell ersättning för det bedöms i individuella lönekriterier.

Om jag läser handledarens uppgift är det något som för mig inte är normalt förekommande i yrket.

På arbetsplatsen ska eleven ha en handledare som har ansvar för elevens lärande och yrkesmässiga utveckling. Det är viktigt att handledaren är lämplig för uppgiften och ges tid att ta hand om, handleda och instruera lärlingen under den tid som eleven är på arbetsplatsen.

Handledaren följer också upp elevens kunskaper och utveckling tillsammans med läraren på skolan. Handledaren utvärderar också elevens arbete för att läraren ska få ett underlag för betygsättning.

Det innebär att andra medlemmar i Kommunal ska avstå en liten del av sitt lönelyft för att en specifik uppgift som handledare ska bedömas individuellt.

Sjävklart är vi inte nöjda med det svaret, helst med tanke på att lärarfacken sedan 2013 har ett lokalt avtal som ger deras medlemmar 550 kr/vecka när deras medlemmar handleder elever från lärarutbildningen.

Det skulle inte ens kosta något för arbetsgivaren att betala Kommunals medlemmar samma ersättning som lärarna får. De får ju bidrag för varje elev.

Bidragets storlek enligt nedan

Olika typer av statsbidrag för lärling

Gymnasial lärlingsutbildning

Elever som går en yrkesutbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan där minst halva tiden genomförs på en arbetsplats deltar i en gymnasial lärlingsutbildning. Det är möjligt att få upp till 23 750 kronor per elev och termin. En arbetsplats som tar emot två elever kan få det dubbla och så vidare. Skolverket betalar normalt ut bidraget till huvudmannen i december respektive maj månad.

Extra bidrag om handledaren är utbildad

Om handledaren har gått en handledarutbildning som är godkänd av Skolverket kan arbetsplatsen få upp till 5 000 kronor extra per elev och termin. En utbildad handledare som tar emot två elever får det dubbla och så vidare.

Skolverket har en handledarutbildning med en fördjupningsdel för lärling. En handledare som har gått denna utbildning (på webben eller på ett lärosäte) kan få det extra bidraget. Även andra handledarutbildningar som har godkänts av Skolverket kan berättiga till bidrag. Det är huvudmannen som ansöker för att få en utbildning godkänd.

Vad hände när LAS ändrades 2007?

Den 1 juli 2007 ändrades lagen om anställningskydd, arbetsgivarna fick då möjlighet att bla anställa personer på så kallade allmänna visstidsanställningar. Som en konsekvens försämrades möjligheten att för fackliga organisationer att ogiltigförklara felaktiga anställningar.

Regler om konvertering till tillsvidareanställning skrev in, arbetsgivaren skulle bli tvungen att anställa tillsvidare efter en person vikarierat eller haft en allmänvisstidsanställning efter två år.

Före ändringen fanns det också möjlighet att för arbetsgivarna att anställa för tex tillfällig arbetsanhopning. Tillfällig arbetsanhopning användes på arbetsplatser som tex hade julrea eller ordertoppar inom industrin.

Hur det tänket om ordertoppar och realisation sprider sig till vård och omsorg och skolan har jag fortfarande inte begripit.

Fram till 2010 sjunker antalet månadsavlönade samtidigt som antalet årsarbetare ökar. Det innebär att ökningen av årsarbetare är visstidsanställa med korta anställningar med timlön.
( enligt avtalet ska alla som får en anställning längre än tre månader få månadslön)

I tabellen nedan ser ni utveckling av antalet månadsavlönade jämfört med antalet årsarbetare inom Kommunals yrkesgrupper inom socialkontoret i Skellefteå.

Efter 2010 är det ökning nästan densamma, små variationer finns men inte lika stora som fram till 2010.

Hur kunde detta ske? När blev det realisation på arbete med gamla och de med funktionsnedsättning?
När blev det ordertoppar inom äldreomsorgen? Vad gick fel? Var det kortsiktiga budgetprognoser som gjorde att personalplaneringen blev något som man löste från vecka till vecka, dag till dag?

Eller hade detta kommit oavsett ändringen i lagen, var det så att rapporterna från ledningen att det vara spara, spara och mera spara som gjorde att det utveckling blivit som den blivit?

Nu är det inte bara i Skellefteå det blev den här utvecklingen, jämför man samma siffror för fler kommuner, landsting ser det likadant ut.

Skulle vara intressant att se en forskningsstudie på hur kunde detta ske, hur kunde det bli realisation på äldreomsorg?

Endast 30 % går vidare till arbete inom vården!

Har funderat i veckan över de siffror jag fick till mig i början av veckan. Jag skrev ju tidigare ett inlägg hur "attraktivt är vård och omsorgscollege".'

Nu med lite mera fakta blir jag ännu mera fundersam hur framtidens äldreomsorg kommer att kunna rekrytera nya medarbetare. Enligt det jag fick veta är det endast 30% av de som börjar vård och omsorgscollege som efter studier börjar arbeta. Resterande 70 % enligt uppgift väljer att gå vidare till andra studier.

Det innebär att endast 9-10 ungdomar varje år i Skellefteå väljer att börja arbeta som undersköterska.

Om samma procenttal gäller i hela riket innebär det att det endast kommer ut på arbetsmarknads ca 1000 undersköterskor från gymnasiet varje år.

Jag hävdar fortfarande med en dåres envishet att Kommunen och andra arbetsgivare måste locka fler till utbildning genom att vara tydlig med att erbjuda trygga tillsvidareanställningar på heltid direkt ungdomarna går ut gymnasiet.

För snart 6 månader sedan presenterades detta vallöfte i Skellefteå, vad har då hänt?

Inte ett dugg, inte en aktiv handling att erbjuda de som idag har företrädesrätt och ständigt är i arbete en tillsvidareanställning. Fortfarande är det genom konvertering efter 721 dagar enligt LAS som rekrytering sker.

Om 200 personer ska bli tillsvidareanställda om 11 månader är det nog dags att börja, det är 20 stycken per månad resten av året som ska anställas.

Hur attraktivt är vård och omsorgscollege 2015?

Den 12 februari är sista datum för de som just nu går årskurs nio att söka till gymnasiet. Hur många av dessa kommer att ha sökt till vård och omsorgscollege?
Enligt SKL, kommunernas arbetsgivarorganisation är undersköterska ett av de tio bristyrken som de intentifierat i framtiden. I år är sista året som antalet pensioneringar är på en relativ acceptabel nivå men from nästa år blir antalet 65 åringar som arbetar som undersköterskor i Skellefteå betydligt fler.

Hur har det då sett ut med antalet sökande till Vård och omsorg senaste 7 åren.
2008 var det 56 personer som började studier inom vård och omsorg.
2012 var det 44 personer, för att 2014 vara nere på 26 som påbörjade studier inom vård och omsorg i Skellefteå.

En del kommer säkert att säga att programmet ändrades under denna period och att det inte blev högskoleförberedande. Vilket för Skellefteås del är felaktigt, det går studera vård och omsorgscollege (VOC) för att sedan kunna söka vidare till högskola.

Hur har då arbetsgivaren försökt locka nior att söka till VOC?
Har det funnits någon medveten strategi att få elever att söka?

Svaret kommer den 12 februari, då vet vi hur många som sökt till en utbildning som garanterar arbete efter studietiden. Förhoppningsvis till ett arbete med tillsvidareanställning direkt och inte som nu att det krävs att ständigt vara standby i flera år.

Välfärdens hjältar!

Snö och blåst är en kombination som inte går bra ihop. Följer via sociala medier hur Kommunals medlemmar (välfärdens hjältar) sliter för att komma sig fram. De som kör plogbilar och traktorer jobbar dygnet runt för att hålla vägar farbara. Hemtjänsten trollar sig fram på vägar som andra vägrar köra på för att ta sig fram till de som behöver hjälp. Räddningstjänsten finns till om olyckan är framme. Fastighetstekniker har beredskap för att se till att husen är varma.

Vi som kan stanna hemma för att vi är lediga kan mysa i snön men alla hjältar som på något sätt behövs för att välfärden inte ska stanna upp ni har min tacksamhet för att ni trots väder och vind kämpar på.

Länkar till lite bilder på norran som visar snöläget idag.

Hemtjänsten nattpatrull hade det lite kämpigt inatt photo.php