Att stänga en arbetsplats via skyddsstopp!

När är det okej att stänga en arbetsplats? Frågan har blivit aktuell efter at ett av Kommunals skyddsombud stängde en arbetsplats i fredags. En stängning av en arbetsplats är inte vanligt att våra lokala skyddsombud gör. Det händer inte en varje år utan det under min tid som förtroendevaltd i Kommunal Skellefteå är det bara några få gånger de senaste 10 åren som det varit aktuellt.

Vad står det egentligen i arbetsmiljölagen när är det okej att stänga en arbetsplats?

Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren, kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket.

Om det är påkallat från skyddssynpunkt och rättelse inte genast kan uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren kan skyddsombudet i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande avbryta arbete som en arbetstagare utför ensam.

Med tanke på vad jag genom åren fått höra av vad många Kommunals medlemmar utsätts för på arbetet är det faktiskt för konstigt att så få arbetsplatser stängts genom åren. Självklart ska ju alltid arbetsgivaren få en chans att rätta till problemen som finns, frågan jag ställer mig efter senaste händelsen hur lång tid ska det få ta? Nu hoppas jag att i framtiden våra skyddsombud inte behöver gå så långt till att stänga arbetsplatser men trots allt det är det som till sist återstår när våra medlemmars hälsa är i fara. Om inget att finns att göra då är det stängning av arbetsplatsen som gäller.

Att vårda och ta hand om andra människor är ett yrke som vilket annat, att inte behöva utsätta sig för fara ska vara lika självklart i de yrkena precis som i vilket yrke som helst. 

Sjukfrånvaro för unga ökar lavinartat jämfört med andra yrkesgrupper!

Sjukfrånvaro för unga under 30 år har ökat från 4,1 % till att idag vara 5,6% i kommunen, en ökning med 36% i sjukfrånvaro på 5 år. 

Sjukfrånvaro för andra åldersgrupper i kommunen har minskat. 

Vad är det som gör att unga människor i högre utsträckning är sjukare idag jämfört med 5 år sedan?

Min teori har att göra med att det idag är mera utbrett än för fem år sedan att det är korta visstidsanställningar som gäller som anställningsform. För fem år sedan var det mera vanligt med vikariat med månadslön.

Pressen på den anställde på arbetsplatsen ökar, för fem år sedan fanns det utrymme att ha en dålig dag på jobbet. Idag finns inte det utrymmet. Jag vet ju själv hur det var när man var ung på jobbet, möjligheten att få se och lära att få erfarenhet var guld värt, de dagar på jobbet man var få eller ensam ökade stresspåslaget. Hur är det då idag? När jag pratar med medlemmar finns inte det utrymmet, vissa chefer säger samma sak. Det är 110 % i kapacitet för att klara jobbet varje dag. Att då komma som och inte ha samma rutiner som övriga får självklart konsekvenser.

Den redovisning som var tidigare i höst p personalnämnden bekräftar också siffrorna att det är unga med sympton på stress som står för störst ökning av frånvaron på arbetsplatserna.

De unga som ska var framtiden för arbetsgivaran verkar redan innan de vara fyllda 30 vara den grupp som faktiskt har det sämst på arbetet.

Hur vända trenden då? finns det en lösning? 

Det finns en lösning men då krävs modiga chefer som faktiskt tror att högre bemanning på sikt ger resultat.  Missbruket av visstidsanställningar måste upphöra. 

Och med missbruket menar jag att det är inte nyttigt för någon organisation eller fysik person att det är 20-30% visstidsanställda i vissa yrken.

Övertidsuttaget måste vara nära noll, att som i veckan få både fysiks bevis och även få höra sägas att 200 -250 timmars arbete vissa månader för vikarier inte är ovanligt.

Framför allt det måste göras nu, varken Kommunen eller medborgarna som ska få ta del av service och hjälp har råd att vänta. Väntar kommuns kommer det inte finnas någon som av hälsoskäl kan arbeta.

Tabell över ökning av sjukfrånvaro Källa: Kolada.se

Sjukfrånvaro för kommunalt anställda <30 år, (%)	Skellefteå	4.1	3.9	4.1	4.3	4.4	5.6

122 övertidstimmar!

Idag har vi fått svaret på hur mycket övertid som en person kan jobba på en månad i hemtjänsten. När vi som vanligt går igenom kopior på timrapporter som skickas till oss upptäcker vi att en person har flera rapporter. Efter sammanräkning blir det ett helt horribelt antal timmar arbetade en månad av en och samma person. Totalt på en månad blir det nästa 260 timmar arbete.

122 timmar av dessa 260 är övertidstimmar. Enligt arbetstidslagen är maxtaket 50 timmar som är tillåtet på en månad.
Jag har fram till idag aldrig hört att någon varit i närheten av det maxtaket.
Att då få ihop 122 timmar överrid på en månads arbete i hemtjänsten är helt obegripligt.
Fast egentligen är det inte förvånade, vi vet ju sedan länge att bemanningen av hemtjänsten är katastrofal på många ställen.

Men att arbetsgivaren har så dålig koll så dåliga rutiner att de låter anställda arbeta timmar motsvarande nästa två heltider på en månad är dåligt.

Hade förvaltningen genomfört beslutet om att anställa fler tillsvidare hade förmodligen detta kunnat undvikas. Men med en planering dag för dag verkar detta vara möjligt.

Vi har ställt frågan hur detta kunna ske? vi har ställt frågan vilka rutiner arbetsgivaren har kring övertidsrutiner? Är organisationen fel? det verkar ju som om cheferna inte på något sätt har kolla på vilka som arbetar!

Det skulle anställas fler tillsvidare under hösten, 50 skulle anställas redan innan nyår. Antalet med månadslön i oktober är tyvärr färre än vad det var i augusti vilket tyder på att det är långt kvar till målet om 50 nyanställda.

Heltid som norm måste bli verklighet. Händer det nått enligt statistiken, hur påverkas lönen?

Går det framår med att fler ska få heltidstjänster i kommunerna. Enligt statistiken på sCB går det extremt sakta. Förhållandet mellan heltider och deltider har förändrats men inte i den takt och till de siffror som visar på att heltider är norm.

Förutom att den som arbetar deltid har sämre möjlighet att försörja sig, att inte vara beroende av någon annan påverkas även lönen. Som ni ser i tabellen nedan har en deltidsanställd lägre lön än den som arbetar heltid. Omräknat till heltidslöner tjänar en deltidsanställd lägre än en som arbetat heltid.

I tabellen nedan är alla ersättningar medräknade uppräknat till heltid

 

Med månadslön avses avtalad lön inklusive fasta tillägg och rörliga lönetillägg som t.ex. ob-, jour- och beredskapsersättning. Samtliga löner är uppräknade till heltidslöner.

Dessa löneskillnader under väldigt många år påverkar självklart även pensionen efter ett långt yrkesliv. 

Heltid som norm är också något som måste till om yrkena ska vara attraktiva i framtiden, för som jag skrev om igår. Hur lockar arbetsgivarna ungdomar att söka till exempelvis vård och omsorgscollege.

Öppet hus på Gymansiet! Hur rekryteras dagens ungdomar till framtidens jobb?

Idag har det varit öppet hus på gymnasieskolorna för de som idag får 8;an och 9;an. De som går i nia ska ju snart söka vilken gymnasielinje de ska börja hösten 2015.
En av linjerna som det borde vara högt söktryck till är vård och omsorgscollege. Prognosen att få arbete efter klar utbildning är mera än god. Enligt de prognoser som arbetsgivaren själv tagit fram kommer det ju att de närmaste åren behövas mångdubbelt fler personer än de som normalt söker till yrket.

Hur agerar då arbetsgivarna och i huvudsak SKL. På vilket sätt försöker de locka ungdomar att söka till vård och omsorgscollege. Hittar ingen annons inte ett ord inget som ska locka ungdomar att söka.

Att undersköterska är ett yrke som garanterar arbete marknadsförs inte på något sätt nu. Om arbetsgivarna verkligen menade allvar att de verkligen söker undersköterskor varför finns de så få löften till studenterna att när du går ut lovar vi dig arbete.

Min uppfattning är fortfarande att arbetsgivaren tror att det löser sig, det har ju på något sätt alltid gjort det förut. Men tyvärr den tiden är förbi, ni kommer att upptäcka att passiv rekrytering inte längre fungerar. Konkurrens om elverna är för stor idag.

Till den Kommun som verkligen vill ha utbildade medarbetare i framtiden, det är dags att gå från passivitet till att vara på tå att rekrytera elever till gymnasieprogrammen.

I grunden ska alla anställningar vara tillsvidare!

I grunden ska alla anställningar vara en tillsvidareanställning står det i lagen. Trots det är 15 % av alla anställda i dag på svensk arbetsmarknad visstidsanställda. I den rapport som LO presenterade om svensk arbetsmarknad 2014 finns alla siffror som visar hur arbetsgivarna alltmer anställer på olika tillfälliga anställningsformer.

Självklart behövs det att det anställs på visstid ibland men inte i den omfattning som det är idag. Ta tex vård och omsorg enligt rapporten är var det i riket 22 respektive 33 procent visstidsanställda i vård och omsorg, hemtjänst.

Mellan var femte till var fjärde anställd i en verksamhet där arbetsgivarna själva skriver att det är viktigt med kvalité, kontinuitet, trygg. Hur går dessa kvalitetskrav ihop med att de som arbetsgivare inte aktivt tar ansvar för hur de anställer sina medarbetare.

Lokalt har vi i flera år försökt få arbetsgivaren att förstå att antalet visstidsanställda måste minska. Både för att på sikt kunna faktiskt rekrytera nya medarbetare  till exempelvis hemtjänsten men också för att behålla en god kvalité.
Statistiken nedan är tagen från den statistik kommunen själva redovisar in. Antalet personer som i snitt som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar ökar med 1 per år sista åren.  Inte så konstigt då antalet visstidsanställda i verksamheten under samma perioden också ökar.

U. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde

Skellefteå

15

16

17

Att siffrorna är röda innebär att Kommunen är bland de  under snittet tom bland de 25 % sämsta i landet. 

Hur skulle siffrorna vara om lagen följdes, att alla anställningar i grunden skulle vara tillsvidareanställda.

Men det finns hopp, innan nästa årsskift ska ju kommunen fastanställa 200 personer av de som idag är visstidsanställda. Då tror jag att de röda siffrorna blivit gula eller tom gröna, gröna skulle innebära att kommunens hemtjänst skulle vara bland de 25 % med lägst antal personer som en hemtjänsttagare möter under en period om 14 dagar.

Vad kom fram i medarbetarenkäten?

Idag ver det då dags, redovisning av medarbetarenkäten för Skellefteå kommun på macro nivå. Och ni funderar på vad macro nivå är så är det totalresultatet av vad alla svarat.

Vad blev då resultatet, en del mycket positiva resultat, en del mindre positiva och en del väntade resultat. Det positiva är att medarbetarna i kommunen tycker att Skellefteå Kommun rent generellt är en hyfsad okej arbetsgivare. På nästa alla områden var den samma eller en svag ökning av resultatet jämfört med två år sedan.

Det som oroar en facklig var dock resultatet kring arbetsmiljö. Där var den en rejäl minskning jämfört med två år sedan. Att det skulle bli resultatet var tyvärr ingen högoddsare. Enkäten bekräftar vad medlemmarna beskriver om sin vardag på arbetet.
Bla var det ca 40-50% som svarade att de inte hann med sina arbetsuppgifter, svaren kring stress var många.  Som jag uppfattade idag var det på socialkontoret som hade de lägsta siffrorna. Och det är också på den förvaltningen där de yrkesgrupper som sjukskrivningarna ökar mest enligt den statistik jag sist såg.

Nu ska varje förvaltning få sin egna redovisning och sedan i början på december kommer resultatet för varje enskild chef. Kommer att bli intressant att ta del av arbetsgivaren analys och även handlingsplan.

50 skulle anställas! hur många har det blivit hittills? Kommunals medlemmar går på knäna!

Nästan varje dag har vi samtal till Kommunal om att våra medlemmar ute på arbetsplatserna saknar arbetskamrater. Idag var det arbetsplats som hörde av sig då det var tvungna att gå två kort.

Frånvarande personer som inte ersattes. Om det då berodde på budget eller  andra orsaker vet inte vi.

Hur kan det ha blivit såhär? Om det är beslutat om insatser då måste det ju finnas personer som ska göra dessa. Idag är det så slimmat ute på arbetsplatserna att om någon är borta hinns inte allt med. Trots all vilja i världen tvingas Kommunals medlemmar prioritera bort exempelvis insatser som är beslutade.  Är det konstigt att det är just i dessa grupper som sjuktalen ökar mest, inte bara bland tillsvidareanställd personal utan även vikarierna blir sjukare i högre grad. Och från att det tidigare ha varit mycket fysiska skador är det numer ohälsa pga stress och psykosocial ansträngning som är orsaken.

Inför valet gick socialdemokraterna i Skellefteå ut och lovade att under perioden 2014-2015 skulle 200 undersköterskor eller boendhandledare tillsvidareanställs. Rubriken var tryggheten ska säkras.
50 av dessa 200 skulle anställas under hösten 2014. Hur har det då gått?

Om jag läser antalet annonser om anställningar nom dessa yrken i höst hittills är det några få som varit ute för sökning. Annonser om undersköterskor  kan ha varit en eller två.

 När detta löfte gavs sa jag i tidningen att jag var försiktigt positiv till detta, lite luttrad är man ju genom åren av politiska utspel. Fick också kritik för det jag sa, att jag borde ha varit mera positiv som ordförande för Kommunal. Blev t om kallad pessimismen personifierad över mitt uttalande. Risken är väl att det kommer något sånt även nu.

Men med  några veckor kvar av detta år kan jag inte se att  det kommer att anställas 50 personer i år.

Men det finns dock lite hopp om förändring nästa år, att antalet tillsvidareanställda ska öka för att på så sätt minska antalet vikarier som ständigt är tvungna att vara "stand by" istället för att ha en trygghet i en tillsvidareanställning. Men då krävs det att löften blir verkstad.

Sänkta lägstalöner ger inte fler jobb!

Igår släppte konjukturinstitutet en rapport. I den säger de att sänkta lägstalöner skapar fler arbetstillfällen och att lägstalöner i förhållande till andra löner på arbetsmarknaden.

Självklart hakar ett antal arbetsgivarföreträdare på idag och kommenterar glatt att de fackliga organisationerna ska ta sitt ansvar.

En är Per Östlund på arbetsgivarorganisationen Almega som i sin blogg går ut och väldigt tydligt säger att citat  vi får i stället hoppas att de fackliga företrädarna inser sitt misstag, tar sitt ansvar och sänker de centralt bestämda lägstalönerna".

Har även läst fler artiklar av arbetsgivareföreträdare som säger ungefär samma sak. Förutom att de uttrycker att de tycker att lägsta lönerna sak sänkas har de även en annan sak gemensamt. De specificerar aldrig hur stor lägsta lönen är den som är för hög. 

Är det lägsta lönen som är på ca 15 000 för de inom hotell och restaurang. 

Är det lägsta lönen i vårdföretagarnas avtal för personliga assistenter som idag är på

17 151 kronor. Vilka lägstalöner är för höga? 

Det ironiska i detta resonemang är att ettargument för att exempelvis att företagsledare har så hög lön är de inte omfattas av Lagen om anställningsskydd att de inte har en anställningstrygghet. 

Men vet ni vad; personliga assistenter anställda av privata personliga assistentföretag har inte heller något skydd enligt lagen. De kunde före Kommunal fick igenom en två veckors uppsägningstid i kollektivavtalet bli uppsagda över en fikarast.  Dessutom arbetar väldigt många deltid, långt ifrån alla kommer upp i lägsta lön.

Jämför anställningstryggheten och fundera igen ni som tycker att ingångslönen är för hög.

Hur möta rekryteringsutmaningarna? varför går det sakta?

Hur många rapporter? hur många utredningar behöver göras för att ansvariga för äldreomsorgen runt om i landet ska förstå att rekryteringsproblem till äldreomsorgen inte ligger i framtiden utan är här nu. 

I SKL;s rapport om framtidens rekryteringsutmaningar i vård och omsorg framkommer det att bara inom gruppen undersköterska/ vårdbiträde behöver det rekryteras 138 000 nya medarbetare i kommun och landstingen mellan åren 2013- 2022.

Hur ser det då ut? Vilka strategier tänker sig arbetsgivarna använda för att få fler att söka sig till arbete inom vård och omsorg. I rapporten har de listat 9 punkter för att möta rekryteringsutmaningarna.

1. Använda kompetens rätt. 
2. Bredda rekryteringen.
3. Låt fler jobba mer .
4. Förläng arbetslivet. 
5. Visa på karriärmöjligheter.
6. Skapa engagemang. 
7. Utnyttja tekniken.
8. Marknadsför jobben. 
9. Underlätta lönekarriär.

Hur ska man då göra för att uppfylla dessa nio punkter?

Punkt 1 Använda kompetensen rätt innebär att någon annan ska anställas för att utföra det som  personen i fråga inte länge ska göra. fullt möjligt det är bara kontakta arbetsförmedlingen, varför görs det inte idag? Ska detta bli möjligt måste fler rekyteras

Punkt 2 Bredda rekrytering innebär att yrket måste göras attraktivt för exempelvis män, hur få män i större utsträckning att söka sig till omsorgen. Är yrket attraktivt med många visstidsanställda låga löner och dålig arbetsmiljö. Högre bemanning och bättre löner skulle underlätta

Punkt 3 Låt fler arbetat mer, det går ju faktiskt med enkla medel redan idag att åtgärda. Låt alla som arbetar deltid få heltidsanställningar, låt alla visstidsanställda få trygga anställningar. Varför det inte redan är så det får arbetsgivarna förklara.  

Punkt 4 Förläng arbetslivet, visst det är möjligt i teorin men hur ska de som i dag inte orkar arbeta heltid till pension kunna förlänga sitt arbetsliv. För att det ska bli möjligt krävs bättre arbetsmiljö.

Punkt 5 Karriärmöjligheter, kan locka några att stanna kvar i yrket men då krävs en annan lönemodell än den som vi idag har mot SKL. Det behövs också bättre möjligheter för de som vill utbilda sig som vuxen.

Punkt 6 Skapa engagemang, hos vem? de anställda är redan idag engagerade både i jobbet och mot den som de arbetar mot. Det är det som gör att många ändå stannar kvar.

Punkt 7 Utnyttja tekniken, vilken teknik gör att fler vill arbeta inom äldreomsorgen, Vilen teknik ersätter människan.

Punkt 8 Marknadsför jobben, hur görs det idag? varför är det så få som söker sig till utbildningarna.  Varför är det bara ca 3000 i hela landet som söker sig till vård och omsorgs programmen på Gymnasiet. Varför är det bara ca 13000 i hela landet som påbörjar en vuxenutbildning inom vård och omsorgsprogrammet. Självklart är det en konsekvens av att de övriga 8 punkterna inte idag är något som är verklighet.

Punkt 9 Lönekarriär låter fint men hur? idag krävs det att man byter arbete för att få en lönekarriär. Att koppla ihop lönen med yrkeskarriär skulle vara bättre än den lönemodell som vi har idag. Detta är dock enkelt att ändra på, i avtalsrörelsen 2016 kommer vi överens om att byta lönesystem.

När jag läser rapporten från SKL ställer jag mig frågan återigen, när ska dessa nio punkter börjas att förverkliga.

När ska även vård och omsorgsarbetet bli på modet för politiken?

Kommunal växer!

Kommunal som fackförbund växer, hittills i år har vuxit med nästan 3000 medlemmar. Starka fackförbund behövs som motpol till arbetsgivarna. Utan fackförbund som driver på att arbetsgivarna ska teckna kollektivavtal är risken stor att vi får en arbetsmarknad där arbetsgivarna kan göra och bete sig hur som helst. Ni som inte sett senaste programmet av uppdrag granskning gör det.

Det som kommer fram i programmet är precis vad facket är till för. Att driva på och teckna kollektivavtal på så många arbetsplatser som möjligt för att de anställda ska få så bra villkor som möjligt. I programmet står till och med Svenskt näringsliv och säger att alla ska gå med i facket, om alla går med facket blir det lättare att få ordning och reda på arbetsmarknaden.
Ingen ska behöva arbeta under nästan slavliknande villkor.

Linda Westerlind skriver i sin ledare i Västerbottens folkblad på samma tema. Att om den svensk modellen ska fungera krävs starka fackförbund. Nu tycker jag att det inte riktigt är så negativt som Linda beskriver det i sin ledare.  Det finns fackförbund som växer och har gjort så de senaste åren. Inte bara Kommunal blir större.  Visserligen är färre med i facken nu jämfört med hur det såg ut före 2007 när dåvarande regering chockhöjde a-kassan för att få arbetarna att lämna sina fackförbund och göra det lättare för arbetsgivarna.

Intresset att vara med i facket är stort det gäller bara att alla på arbetsplatserna får frågan, i  alla undersökningar som görs om varför man inte är med facket är det just det som är den största orsaken att man inte fått frågan. Det är där utmaningen finns för alla fackförbund även Kommunal, hur får det naturligt för alla att fråga den som kommer ny till arbetsplatsen om den är med i facket.

Att vara med i facket är fortfarande den största garantin mot orättvisor på arbetet, även om Kommunal eller andra fack inte alltid kan lösa allt. Men hur skulle det se ut utan fack!