Om mig

Mitt foto
Skelleftehamn, Västerbotten, Sweden
Mina fackliga uppdrag idag. Idag är jag sektionsordförande för Kommunal i Skellefteå. Sitter även med i avdelningsstyrelsen för Kommunal Västerbotten och som ledamot i Kommunal förbundsstyrelse.

fredag 30 januari 2015

Hur rekryterar arbetsgivarna till bristyrken?

Har funderat i veckan över hur arbetsgivarna rekryterar till bristyrken. Görs det skillnad beroende vilket yrke som är bristyrke?

I flera år har tex Skellefteå Kommun och andra kommuner sagt att undersköterskor är ett bristyrke. Hur hanterar då arbetsgivaren denna yrkesgrupp?
Som det är idag får man som undersköterska trots att det är ett bristyrke anmäla sig till vikariesamordningen/ arbetsgivarna för att sedan sitta hemma och vänta på SMS eller telefonsamtal för att få arbeta. Oftast får man ett SMS som erbjuder arbete dag för dag eller kanske för en vecka.

Det innebär att många trots att de verkligen vill arbeta i yrket söker sig till andra branscher.

SKL har listat tio bristyrken fram till 2019, undra om de behandlas på samma sätt?

Yrkena är: Förskollärare, Lärare i till exempel matematik, teknik och vissa yrkesämnen, ingenjörer och bygglovshandläggare, vissa speciallistsjuksköterskor, specialistläkare och tandläkare.

Nu har jag inte kunskap om alla yrken men jag har inte hört i debatten om SMS anställningar att detta är vanligt ingenjörer och bygglovshandläggare?

Om ett yrke är ett bristyrke varför anställs då inte de som finns utbildade på tillsvidareanställningar?
































































































































































tisdag 27 januari 2015

Konsekvenserna av ett ojämställt arbetsliv

Pensionen - en kvinnofälla heter Kommunals senaste rapport som tagits fram i samarbete med SKPF.
Jag tycker att rapporten ska läsas av alla. Rapporten beskriver hur arbetsvillkoren på arbetsmarknaden påverkar den framtida pensionen. Orsaken är också känd, deltidsanställningar under lång tid påverkar pensionen negativt. Det ojämställdhet i samhället som funnits syns nu.

I Västerbotten har 71 % av kvinnliga medlemmar i SKPF en garantipension plus eventuell tjänstepension. Samma siffra för männen är 8 %.

 
 

Hur kommer då framtiden att se ut?
Hur många kommer att om 20 -30 år bara ha garantipension?
Går det göra något åt detta? eller kommer garantipension vara lika med pension i framtiden.
Garantipensionen ska vara en grundtrygghet, är det som väntar kvinnor i framtiden en grundtrygghet varken mer eller mindre?
 
Om viljan finns går det förändra, det krävs ändringar på arbetsmarknaden. Det ska vara lika självklart med heltider för branscher med mycket kvinnor som för manliga dominerade branscher.
 
Pensionssystemet behöver det ses över, blev det bra med nuvarande system?
 
 
Skillnader i pengar är rejält stora också.
 
 
Fakta garantipension

Garantipensionens storlek

Garantipensionens storlek påverkas av ditt civilstånd, hur länge du har bott i Sverige och om du har andra pensionsinkomster.

Ditt civilstånd påverkar garantipensionen

Full garantipension är 7 046 kronor per månad för den som är gift och 7 899 kronor per månad för den som är ogift.
Som gifta räknas även registrerade partners och sammanboende som har gemensamma barn eller tidigare har varit gifta med varandra. Som ogift räknas den som är skild eller änka/änkling. Makar som lever stadigvarande åtskilda kan också räknas som ogifta.
Beloppen gäller om du har bott i Sverige i minst 40 år. Läs mer om bosättning i Sverige under Garantipension ger grundtrygghet.

Annan pension kan minska din garantipension

Garantipensionen minskar om du har inkomstgrundad pension. Garantipensionen minskas med din inkomstpension, tilläggspension, änkepension eller viss utländsk pension. Den utbetalda premiepensionen minskar inte garantipensionen. Istället räknas inkomstpensionen upp så att den motsvarar även premiepensionen genom att inkomstpensionen beräknas utifrån all intjänad pensionsrätt.
Om de pensioner som minskar garantipensionen tillsammans överstiger 11 394 kronor per månad för dig som är ogift eller 10 099 kronor per månad för dig som är gift försvinner garantipensionen helt.
Garantipensionen påverkas däremot inte av dina eventuella kapitalinkomster, tjänstepensioner eller privata pensionsförsäkringar.
 

måndag 19 januari 2015

Hur ska de orka?

Vi är inne på vecka 3 på det nya året och på dessa tre veckor har vi redan fått vittnesmål från medlemmarna att det inte orkar längre.

Idag satt jag och pratade med två medlemmar som ville ge sin bild av hur de har det på sina arbetsplatser. På deras arbetsplatser var uppskattningsvis 30 % av de anställda idag sjukskrivna, några på lång sikt resten var korttidsfrånvaro.
På en fråga om chefen hade anställt någon för de som hade längre sjukskrivna så var svaret nej, eller ja kanske fast hon är ju på två arbetsställen. 


Samma sak förra veckan en arbetsgrupp som hör av sig även där just nu 30 % i frånvaro på arbetsplatsen. Hur ska de som är kvar orka själva. De jag pratade med dag vittnade också om att när de har lediga dagar blir de oftast uppringda för att det är kris att de behöver ut och arbeta övertid.

Dessa hjältar som sliter och pusslar för att verksamheten ska rulla på hur länge ska de orka?
Hur länge ska det gå innan arbetsgivaren gör något samordnat? jag upplever att varje chef inom sitt lilla område ska lösa hela underskottet verkar finnas i verksamheten. När är det dags att göra något som ska vara hållbart på längre sikt. 

På den ena arbetsplatsen sparas det i sinne medan det på nästa arbetsplats flödar pengar mellan fingrarna utan kontroll.

Fick övertidsjournalerna för hemtjänsten förra veckan, det som kommer fram får en att fundera. Hur kan det komma sig att de flesta med höga timmar övertid kommer från en och samma arbetsplats?

Att bedriva verksamhet på övertid blir mycket dyrare än att ha rätt antal personer anställda från början.

Som avslutning har jag ett matematikproblem som jag inte riktigt förstår hur de som räknat kommer fram till svaret.
Om en organisation minskar från 30 till 26 personer är det i min huvudräkning 4 årsarbetare som försvinner om alla hade heltid.
Men enligt det jag läst idag är 30 -26 = 8 årsarbetare. Säkert finns det nått matematiskt geni som kan ge mig svaret alternativt en ekonom med en vettig formel, men jag får inte ihop hur det räknat





onsdag 14 januari 2015

Negativ trend gällande sjukskrivningar!

Sjukskrivningstalen för kvinnor anställa i kommunen var under 2014 mellan 0,5- 1 % procentenheter högre än jämförbar månad 2013. Trenden är tyvärr också att sjuktalen forsätter stiga. Siffrorna är på kommuntotalen, av erfarenhet vet jag att tyvärr är det kommunals medlemsgrupper som ligger i topp.

Den stora frågan är vad kan arbetsgivaren göra för att deras medarbetare, våra medlemmar inte blir sjuka av jobbet?
Frågar jag medlemmarna har de svaret, den vill ha fler arbetskamrater, scheman som är vettiga. att ständigt utsättas för stress, inte hinna med arbetet att inte känna sig tillräcklig bidrar till sjukdom.

Tycker det som står här på ett tydligt sätt vad det handlar om och hur stress påverkar medlemmarnas hälsa. Nu han det självklart finnas fler orsaker än arbetet som orsakar sjukskrivning. Men jag tycker mig se en tydlig koppling mellan medlemmarnas arbetsmiljö och sjuktalen.

Tidigare när det var rekordhöga sjuktal i kommunen var en del av svaret att vi har många långtidssjuka som höjer sjuktalen, med dagens regler är det inte svaret.

Sjukskrivningstalen för männen i kommunen är hälften av vad den är för kvinnorna, varför är det så?

Är arbetsmiljön den samma för män och kvinnor? Vilka orsaker finns till sjukskrivningarna? Kan svaret på den frågan bidra till en handlingsplan som gör att det blir ett trendbrott.

Urklipp från hemsidan

Det handlar om brist på kontroll, otillräcklig erkänsla och ersättning för utfört arbete, utglesad gemenskap, upplevda orättvisor och motstridiga värderingar (medmänskliga tjänster eller vinstintresse). Individualismen som samhällsinriktning, där gemenskap bara uppnås genom konsumtion, bidrar också i hög grad till en upplevelse av utsatthet och ensamhet som tvingar individen att söka nya sätt att skydda sig mot påfrestningar.
Den stora omställningen av den offentliga sektorn, där medmänskliga aktiviteter plötsligt blev prissatta, har lett till att stora samhällsgrupper känner sig utsatta, överbelastade och på gränsen till stressammanbrott

Källa. stressmottagningen.nu



tisdag 13 januari 2015

Har samverkansavtalet överlevt sig själv?

 Vi har haft ett lokalt samverkanavtal mellan Kommunen och arbetsgivaren i över 20 år. Vi har skrivit om det, vi har tillsammans med arbetsgivaren utbildat. Arbetsgivaren själv har utbildat men det är som om nått ändå saknas.

Om de som ska vara bärare av avtalet inte kan MBL och AML i grunden hur ska vi då få ett lokalt avtal som bygger på bla dessa två lagar att fungera.

Utan lokalt avtal, då behöver alla arbetsgivarföreträdare lära sig lagarna, för nu tror jag ibland att arbetsgivarensföreträdare inte har en aning om att de har förhandlingsskyldighet. Det går inte bara säga jag är chef jag bestämmer!
Självklarheter som man själv lärde sig på första grundkursen som facklig, verkar inte vara självklart för de, där det står in anställningsannonsen att de ska ha den kunskapen.

Visst det kanske skulle bli lite tidsödande att gå tillbaka till MBL och AML. Men alternativet är kanske inte sämre jämfört med hur det är idag.
Som ni förstår en till dag där vi kan konstatera att Kommunen gör sig skyldiga till skadestånd enligt vår tolkning

söndag 11 januari 2015

Tillbaka

Efter lite julledighet både från jobbet och från bloggandet är det dagas att dra igång igen. Visserligen jobbade jag några dagar förra veckan men nu är det dags igen för en hel veckas arbete igen.

Mycket är det som är på gång fackligt, till veckan är det dags att återigen träffa arbetsgivaren och diskutera jour. Vi påbörjade överläggning före jul och nu är det dags att fortsätta med samtalen.

Har under veckorna sedan vi träffade arbetsgivaren fått in väldigt många svar från arbetsplatser om hur deras jour är organiserad. Resultat ca 30% har jour på ett sådant sätt att det går diskutera om det ska vara jour.

Väntar också svar på begäran om att få in övertidsjournalerna för alla som arbetat inom hemtjänsten, vi upptäckte ju en person i november som arbetat väldigt mycket i oktober, nu när vi fått övertidsjournalen för den enskilde personen så har personen arbetat över 700 timmar mertid och övertid på 10 månader. Bara i oktober arbetade personen 150 timmar övertid. 100 timmar mer än tillåtet.

Vi väntar på att Kommunen ska anställa fler personer och bevisligen på vissa arbetsställen har de utrymme för det.