Tillbaka efter tre dagar i huvudstaden läser jag handlingarna till personalnämnden. Fastnar i sjukstatistiken och ser att nu börjar de senaster årens besparingsiver ute på arbetsplatserna ge utslag i sjukstatistiken.
Sedan 2010 har den ackumelerade sjukskringen bland alla anställda i kommunen ökat från ca 4,5 % till dagens 6,4%. Trenden fortsatt ökande också om inget görs åt situationen på arbetsplatserna.
Statisiken är kommunövergripande, för Kommunals medlemsgrupper är sjuktalen högre. Och det är inte konstigt. De ekonomiska besparingarna som gjorts genom åren drabbar Kommunals medlemmar mest. Finns det då möjligthet att stoppa den negativa utveckling som nu sker angående sjuktalen?
Kommunens resurser till välfärdstjänsterna måste öka, men resursökningen kan inte vara endast ett lokalt, regionalt problem. Vi alla i hela landet måste vara beredda att bidra men det vi kan.
Ska vi i framtiden ha en välfärd som vi har idag, har vi alla val vi måste göra. Den skiftning som skett genom åren i välfärden från mindre kollektiva lösningar till mera indivduella lösningar urholkar välfärden. Enligt undersökningar är Sveriges befolkning villig att betala skatt om pengarna går till välfärden.
I rapporten Välj välfärden - vi har råd presenterar Kommunal olika scenarion om framtiden med slutkommentaren - Valet mellan ökade skatter eller ökad egenfinansiering är inget annat än ett val utifrån värderingar. Båda får effekter på såväl samhälle som ekonomi och utifrån det val vi gör tar vi också ställning för i vilket sorts samhälle vi vill leva i framtiden.
Jag är trygg i mina värderingar och anser att ett skifte i styre måste ske, både på europanivå och i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar